Aktualitetsbrev om vattentjänsterna Maj 2026 Enhet för vattentjänster Sydöstra Finlands livskraftscentralen
 
 

Aktualitetsbrev om vattentjänsterna: Torka
Maj 2026

Våren 2026 har varit exceptionellt torr, särskilt i Östra och Mellersta Finland. Vintern var snöfattig och våren tidig, vilket har försvagat både påfyllningen av sjöar och grundvatten. Bakom ligger också en torksituation som har utvecklats i Östra Finland redan under det andra året i rad. Temat för aktualitetsbrevet i maj är därför torka. I brevet beskriver vi läget gällande torkan och dess möjliga konsekvenser för vattentjänsterna, ger tips om var aktuell information om torka och vattenläget finns, samt anvisningar till vattentjänstverken om åtgärder vid en akut torksituation, men också om beredskap inför torka.

Trots torkan önskar vi er en riktigt trevlig sommar!

 

Innehåll

 
Bild: Teppo Linjama

Läget gällande torkan

Enligt prognoserna kommer vattennivåerna i många sjöar och grundvatten att sjunka till exceptionellt låga nivåer i juni–juli i förhållande till tidpunkten, om inte nederbörden i slutet av våren är klart rikligare än normalt. Vattennivåerna i de stora sjöarna kommer sannolikt att fortsätta sjunka ännu under sensommaren.

Grundvattennivåerna ligger allmänt sett under det normala, i genomsnitt cirka 20 cm men lokalt upp till 115 cm under medelnivåerna. Den regionala variationen är stor. Situationen är särskilt utmanande i Södra och Norra Savolax, Södra och Norra Karelen, Mellersta Finland och Birkaland.

Under vintern observerades i många små grundvattenformationer de lägsta nivåerna för årstiden i mätseriens historia. Nivåerna i små grundvattentillgångar har i år stigit tidigare än vanligt och ligger nu nära normala nivåer. Den så kallade vårtoppen nåddes dock tidigare än normalt på grund av den tidiga våren, och nivåerna börjar också sjunka tidigare än vanligt. Detta kan leda till låga grundvattennivåer redan i början av sommaren.

I större grundvattenformationer syns effekterna av tidigare års torka i form av lägre nivåer än normalt, och nivåerna förväntas sjunka ytterligare under sommaren. Låga grundvattennivåer kan öka risken för lokala störningar i vattenanskaffningen.

Vattennivåerna i små grundvattentillgångar reagerar snabbare på förändringar i nederbörden, medan större tillgångar reagerar med längre fördröjning. Under sommaren når dock endast en liten del av nederbörden grundvattnet, eftersom växtligheten och det varma vädret oftast leder till avdunstning. Av denna orsak kan torkans effekter förvärras betydligt under mitten och slutet av sommaren.

En del grundvattenområden är också, via strandinfiltration, känsliga för påverkan från ytvatten. Därför leder sjunkande ytvattennivåer till sänkta grundvattennivåer och kan i vissa fall även förändra förhållandena så att grundvatten börjar strömma ut i ytvatten.

En sänkning av grundvattennivån medför ofta också en försämring av vattenkvaliteten, även om vattenuttaget inte hindras. Särskilt halterna av järn och mangan kan öka markant, när grundvattnet transporteras till vattentäkten från längre avstånd och ofta från förhållanden där vattnet är mer syrefattigt än normalt.

 

Aktuell information om torka

På webbplatsen vatten.fi finns en uppdaterad översikt över läget gällande torkan: https://www.vesi.fi/sv/kuivuustilanne/

På webbplatsen finns också flera andra resurser som gör det möjligt att följa utvecklingen och prognoserna för vatten- och torksituationen.

På “Asiantuntijan työpöytä” (Expertens arbetsbord, tillgänglig bara på finska) på vatten.fi finns prognoser baserade på hydrologiska modellsystem, automatiska översvämningsvarningar samt kartor över vattenläget: https://wwwi2.ymparisto.fi/i2/95/vesiA.html. Till exempel:

Konsekvenser för vattentjänsterna

I områden där grundvattennivåerna sjunker till rekordlåga nivåer kan uttorkning av privata brunnar förväntas. Under hösten i fjol uppstod ännu inga större effekter på vattentjänstverkens vattentillgång. I år är risken för ännu lägre grundvattennivåer betydande, vilket innebär att effekter både på privata brunnar och på vattentjänstverkens vattenanskaffning börjar uppträda. Även kvalitetsproblem i hushållsvattnet kan öka när vattennivåerna sjunker.

Utanför vattenledningsnätet är fastigheter som är beroende av grävda brunnar och har stor vattenförbrukning (såsom boskapsgårdar) de första som riskerar att bli utan vatten om torkan fortsätter. Borrade brunnar klarar torka i allmänhet bättre. Det bästa sättet att åtgärda situationen är att ansluta sig till det allmänna vattenledningsnätet, men som en tillfällig lösning kan vatten transporteras till en tank eller till en brunn som är fodrad med livsmedelsgodkänd plast. För detta behövs transportutrustning och transportbehållare avsedda för livsmedelsbruk.

Förebyggande åtgärder från vattentjänstverken (information, begränsningar i vattenmängd och vattenkvalitet) kan visa sig nödvändiga om torkan blir långvarig.

Åtgärder i en akut situation

Lägesbild och uppföljning

  • Intensifierad uppföljning av vattennivåer och flöden (grundvattennivå, uttagsmängder)
  • Intensifierad uppföljning av råvattenkvaliteten
  • Utredning av om det rör sig om en tillfällig torka eller en mer långvarig trend

Begränsning av vattenförbrukningen

  • Uppmaning till vattenbesparing till konsumenter, t.ex.: bevattning av gårdar, biltvätt, fyllning av bassänger, industriell användning
  • Tydliga anvisningar till invånarna om vad som är tillåtet/inte tillåtet och hur länge
  • Eventuell sänkning av trycket i nätet
  • Beredskap för avbrott i vattendistributionen genom avstängningsplaner i nätet 

Optimering av vattenuttag och testning av reservförbindelser

  • Eventuell stegvis fördelning av uttagsmängder och jämn tidsläggning av pumpning över dygnet
  • Sänkning av pumpen längre ner i brunnen, om möjligt
  • Testning av befintliga reservvattentäkter och reservvattenförbindelser

Tillfällig reservvattenförsörjning  

  • Möjlighet till en tillfällig överföringsledning till grannkommunen  
  • Transport av vatten med tankbilar, särskilt till kritiska föremål
  • Förberedelse av vattendistributionspunkter 

Öppen och proaktiv kommunikation 

  • Information via olika kommunikationskanaler om varför situationen är allvarlig, vilka åtgärder som vidtas nu och vilka de följande stegen är
  • Regelbunden uppdatering av läget när det finns anledning
  • Lägesinformation särskilt till kritiska och stora vattenanvändare (jordbruk, industri) 

Samarbete och informationsutbyte med följande myndigheter 

  • Tillstånds- och tillsynsverket
  • enheten för vattentjänster vid Sydöstra Finlands livskraftcentralen
  • kommunal hälsoskyddsmyndighet 
  • räddningsverket

Hållbar beredskap för torka i vattenanskaffningen

Torka är inte ett snabbt uppkommande fenomen, utan ett miljötillstånd som utvecklas långsamt och avtar långsamt. De lösningar som behövs för att hantera torka inom vattenanskaffningen kan inte heller genomföras snabbt, utan att uppnå hållbara lösningar tar i regel lång tid.

Beredskap för torka bör beaktas i all planering och genomförande som gäller vattenanskaffning, särskilt i områden som är känsliga för torka. Torka bör till exempel beaktas i riskhanteringsplanen för hushållsvatten samt i beredskapsplanen. Eftersom torka oftast är ett omfattande fenomen, är de normala lösningarna för störningssituationer inte nödvändigtvis tillräckliga som arrangemang för reservvattenförsörjning under torka.

Beredskapsåtgärder (vattentjänstverk, kommuner):

  • Utredning och ibruktagning av nya vattenkällor
    • Obs! Den totala processtiden är vanligtvis cirka 5–10 år
    • Även granskning av användningsmöjligheterna för gamla vattentäkter samt sanering av dem
  • Skyddsåtgärder för vattentäktsområden och omfattande övervakning
  • Utarbetande av en plan för hantering av torkrisker
  • Fastställande av prioriteringsordning för vattenanvändning
  • Byggande av vattenförsörjningsförbindelser och upprättande av leveransavtal
  • Underhåll, testning och sanering av det befintliga nätet, särskilt upprätthållande av funktionsdugligheten hos reservförbindelser
  • Aktuella och tillförlitliga nätkartor och -modeller
  • Regelbundna samarbetsmöten mellan vattentjänstverk samt övningar för torksituationer
  • Minskning av mängden icke fakturerat vatten
  • Välfungerande vattenverksamhet med tillräckliga resurser
  • Informering
    • Utarbetande av en omfattande informationsplan
    • Behov och framförhållning: situationen börjar ofta utvecklas redan månader före en egentlig krissituation
    • Tydlig ansvarsfördelning för krissituationer
      • Ledning och ansvar
      • Informationsansvar
    • Tidsmässigt korrekt, tillräcklig och exakt information
    • Identifiering av fungerande informationskanaler
    • Övning

Anmäl effekterna av torka inom vattentjänsterna

Vi har skickat ut en enkät om observerade och förväntade effekter av torka till alla vattentjänstverk och partivattentjänstverk som har egen vattenuttag. Vid enheten för vattentjänster har vi en lagstadgad uppgift att upprätthålla en lägesbild över vattentjänsterna, och enkäten tjänar till att skapa denna lägesbild. Därför är det mycket viktigt att vi får så heltäckande svar som möjligt, även om några effekter av torkan ännu inte har observerats.

Om du har fått enkäten, vänligen kom ihåg att besvara den senast den 29.5.2026. Om du inte har fått enkäten men representerar ett vattentjänstverk eller ett partivattentjänstverk med egen vattenuttag, vänligen kontakta oss så skickar vi enkäten till dig.

Anmälan om incidenter vid torksituation

 

Vi vill också påminna om anmälningsskyldigheten enligt 15 b § i lagen om vattentjänster. Torkans effekter och så kallade tillbudssituationer omfattas av anmälningsskyldigheten. Vi önskar att anmälningar görs med låg tröskel. En händelse som ska anmälas kan till exempel vara observerade exceptionellt låga vattennivåer som kan antas orsaka svårigheter i vattenanskaffningen.

Anvisningar och blankett för att göra en avvikelserapport finns här: https://vesi.fi/aineistopankki/anmalan-om-incidenter-i-vattentjanster/

 

 

Aktuellt inom vattentjänsterna

Se till att ditt vattentjänstverks uppgifter om vattentjänster har sparats i datasystemet Veeti

Alla vattentjänstverk, partivattentjänstverk samt aktörer för vilka ett verksamhetsområde har fastställts borde redan ha sparat sina uppgifter om vattentjänster i Veeti-systemet.

Finns det svårigheter med att lämna uppgifter?

Hjälp och anvisningar finns lätt tillgängliga. I tjänsten vatten.fi hittar du omfattande anvisningar på finska om hur man loggar in i systemet, hur det används samt hur uppgifter kontrolleras och sparas – ta gärna del av dem!

Utöver de skriftliga anvisningarna har korta instruktionsvideor tagits fram om följande teman (tills vidare på finska, men svensk textning av videorna är under arbete):

Automatiska påminnelser tas i bruk under sommaren

En ny automatisk påminnelsefunktion har utvecklats i Veeti-systemet för att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter lämnas in. Systemet testas redan i maj i några landskap.

I påminnelsemeddelandet anges vilka uppgifter som saknas och ges anvisningar för hur de ska fyllas i. Meddelandena upphör när alla begärda uppgifter har sparats i Veeti. Om ert verks uppgifter redan är uppdaterade skickas inga påminnelser.

 

Kontaktpersonerna vid livskraftscentralens enhet för vattentjänster har förändrats i många områden

Enheten för vattentjänster fungerar nationellt och på flera orter. Enhetens uppgifter omfattar tillsyns- och främjandeuppgifter enligt lagen om vattentjänster, cybersäkerhetslagen (NIS2) samt lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (CER). Lokal sakkunskap har säkerställts genom att placera personal på olika orter i verksamhetsställen.

I och med statens regionförvaltningsreform överfördes enheten för vattentjänster den 1 januari 2026 till Sydöstra Finlands livskraftscentral. Tidigare var experternas ansvarsområden indelade enligt de 13 NTM-centralernas ansvarsområdesindelning (Y-ansvarsområden), men denna indelning upphörde vid årsskiftet. Samtidigt har reformen av lagen om vattentjänster medfört nya uppgifter både för aktörer inom vattentjänster, kommuner och vattentjänstverk samt för tillsynsmyndigheterna.

I början av 2026 inleddes samarbetsförhandlingar vid livskraftscentralerna, vilka förutsätter personalminskningar före årets slut. Personalstyrkan vid enheten för vattentjänster har redan minskat under början av året, eftersom ersättningsrekryteringar inte har kunnat genomföras. Ytterligare förändringar är fortfarande att vänta.

Samtidigt har uppgifterna harmoniserats nationellt, men i takt med att personalen minskar har man också varit tvungen att skära ner dem. Lagstadgade uppgifter prioriteras, vilket innebär att vissa uppgifter som tidigare sköttes har slopats. Enheten för vattentjänster deltar till exempel inte längre i handläggningen av planläggningsärenden (med undantag för landskapsplanering), i utarbetandet eller uppföljningen av skyddsplanerna för grundvattenområdena eller i arbetsgrupper för vattenvård.

På grund av den förändrade situationen har även experternas ansvarsområden omorganiserats, och i många områden har kontaktpersonerna bytts ut. Den nya områdesindelningen baserar sig på tio livskraftscentralområden.

Enheten för vattentjänster 

Vattentjänstchef Jyrki Lammila 
Ledande jurist inom vattentjänster Aki Huttunen
Ledande ekonomiexpert inom vattentjänster Maria Åkerman
Ledande beredskapspecialist Ilkka Juva
Den nya områdesindelningen av enheten för vattentjänster baserar sig på tio livskraftscentralområden

Södra regiongruppen 

Gruppchef Heidi Rauhamäki

POH och EPO

  • Vattenhushållningsexpert
    Fanny Ahonen
  • Vattenhushållningsexpert 
    Sirpa Lindroos
  • Ledande vattenhushållningsexpert 
    Pepe Lindqvist

SIS

  • Vattenhushållningsexpert 
    Raisa Rihkavuori
  • Ledande vattenhushållningsexpert 
    Jussi Leino

LOU

  • Vattenhushållningsexpert
    Annina Takala
  • Ledande vattenhushållningsexpert 
    Minna Nummelin

KAS

  • Vesitalousasiantuntija 
    Heli Kurko
  • Johtava vesitalousasiantuntija 
    Kalle Maaranen
UUD
  • Vesitalousasiantuntija
    Niina Kosunen
  • Vesitalousasiantuntija
    Outi Tervo
  • Ledande vattenhushållningsexpert 
    Timo Virola

Norra regiongruppen

Gruppchef Kai Voutilainen

LAP

  • Vattenhushållningsexpert
    Eija Kalliainen
  • Vattenhushållningsexpert
    Juha Maisonvaara
  • Ledande vattenhushållningsexpert 
    Hanna Hentilä

PSU

  • Vattenhushållningsexpert
    Aleksi Kiiski
  • Vattenhushållningsexpert
    Anu Räsänen
  • Ledande vattenhushållningsexpert
    Hanna Hentilä

ITÄ

  • Vattenhushållningsexpert
    Markus Tirkkonen
  • Vattenhushållningsexpert
    Ville Väisänen
  • Ledande vattenhushållningsexpert
    Ville Matikka

KES

  • Vattenhushållningsexpert
    Piia Pesonen
  • Ledande vattenhushållningsexpert
    Piia Kepanen

Vattentjänstverk och kommuner ombeds i första hand kontakta de utsedda experterna i sitt eget område. Våra e‑postadresser är av formen [email protected]. Begäran om utlåtanden och kommentarer ska lämnas via registratur till adressen [email protected]. 

Trots alla förändringar är vårt mål att även i fortsättningen arbeta i nära samarbete med vattentjänstverk och kommuner samt att erbjuda stöd i ordnandet av vattentjänster. Vi vill vara en lättillgänglig och tillförlitlig partner, som man kan vända sig till även i förändringssituationer. Vattentjänster är en del av samhällets kritiska infrastruktur, och deras funktion bygger på ett gott samarbete mellan olika aktörer.

 

 

Aktuellt inom områdena

I Norra Österbotten riktas blicken mot år 2040 inom vattentjänsterna – regionala aktörer har påverkat alternativen

I processen med att utarbeta en gemensam vattentjänstplan för Siikajoki, Pyhäjoki och Kalajoki området har kommuner och vattentjänstverk under våren hörts för att fastställa nuläget inom vattentjänsterna samt för att definiera prognoser och mål för områdets framtida vattentjänster. Planeringsområdet omfattar sammanlagt 17 kommuner, över 30 verk och knappt 114 000 invånare. I området har kommunerna och verken en lång tradition av samarbete över kommungränserna inom vattentjänsterna.

Läs mer i pressmeddelandet (på finska).

 

 

Lär dig mer

Livskraftscentralens uppdaterade anvisningar

Vi har tagit fram nya anvisningar och uppdaterat tidigare anvisningar för att uppfylla de skyldigheter som följer av den reviderade lagen om vattentjänster som trädde i kraft i början av året. I anvisningstexterna har vi beaktat både kommunerna och vattentjänstverken samt de nya skyldigheterna och preciseringarna i förhållande till tidigare gällande bestämmelser.

De nya och uppdaterade anvisningarna finns samlade på denna sida: https://vesi.fi/aineistopankki/anvisningar-lagen-om-vattentjanster/

Anvisning för val av riskbaserade råvattenparametrar

Vattenverket ansvarar för att fastställa vilka parametrar i råvattnet som ska övervakas utifrån riskhanteringen i vattenproduktionskedjan. Dessutom ansvarar vattenverket för att säkerställa att resultaten av råvattenövervakningen samt uppgifter om läge och egenskaper för tillhörande vattenintag, provtagningsplats och observationsplats levereras till miljöskyddets informationssystem.

Det har förekommit viss oklarhet kring valet av riskbaserade parametrar, vilket är anledningen till att vi har tagit fram en kort anvisning riktad till vattenverk. I anvisningen beskrivs de centrala stegen vid val av riskbaserade råvattenparametrar. Den finskspråkiga anvisningen finns här: Riskiperusteisten raakavesimuuttujien valinta. Den svenskspråkiga anvisningen färdigställs inom de närmaste veckorna och publiceras på sammanställningssidan för ovan nämnda anvisningar.

Webbinarier om verksamhetsområden och beredskapsplaner på kommande

Vi fortsätter med webbinarier under hösten där kraven i den reviderade lagen om vattentjänster behandlas temavis. Markera tidpunkterna redan i kalendern.

  • Verksamhetsområden fre 18.9 kl. 9–11
  • Beredskapsplan tis 27.10 kl. 9–11

Vi skickar närmare information om webbinarierna senare. Webbinarierna ordnas på finska. Du hittar alla våra evenemang samt även många andra arrangörers evenemang i vatten.fi:s evenemangskalender. 

  

 

 

Annat intressant

Bidrag kan sökas för hantering av skadliga ämnen i vattnet i städerna

Projekt som gäller hantering av vattnet i städerna och minskning av skadliga ämnen kan ansöka om nationellt bidrag från Östra Finlands livskraftscentralen under perioden 1.4–15.6.2026. Bakgrunden till bidragsutlysningen är direktivet om kommunalt avloppsvatten, som stärker skyldigheterna för tätorter och avloppsreningsverk att genomföra riskbaserade bedömningar.

Bidragsutlysningen består av två ansökningshelheter:

  • Bedömning av miljö- och hälsorisker kopplade till dagvatten
  • Bedömning av risker för vattenmiljöer orsakade av mikroföroreningar i avloppsvatten

Mer information samt ansökningsblankett och anvisningar för hur blanketten fylls i finns på bidragsansökningssidan.

Ytterligare information kan också fås av projektkoordinator Riina Tuominen (tfn. 0295 024 147, [email protected]), miljöexpert Katri Senilä (tfn. 0295 024 162, [email protected]) ja finansieringsexpert Esa Pekonen (tfn. 0295 024 159, [email protected]).

112 Suomi‑appen kompletterar myndighetskommunikationen i störningssituationer inom vattentjänsterna

Nödcentralsverkets mobilapplikation 112 Suomi har etablerats som en kanal för myndighetskommunikation. Den fungerar som en lagstadgad kanal för förmedling av varningsmeddelanden och används också för att publicera myndighetsmeddelanden. Via applikationen kan regionala varnings- och myndighetsmeddelanden levereras direkt till användarnas telefoner.

Myndighetsmeddelanden används i situationer där det finns behov av att informera eller ge anvisningar till befolkningen, men där tröskeln för ett varningsmeddelande inte uppnås. Detta kan till exempel vara fallet vid störningar i hushållsvattenförsörjningen. Den informerande myndigheten ansvarar för innehållet i meddelandet, och publiceringen i 112 Suomi‑appen beslutas av Nödcentralsverkets ledningscentral.

Den avgiftsfria 112 Suomi‑appen används i hela Finland och utnyttjar användarens positionsuppgifter, vilket möjliggör en exakt regional riktning av meddelanden. Meddelanden kan också vidarebefordras, till exempel via meddelandeappar, vilket förbättrar spridningen av information i störningssituationer. Det är därför nyttigt för vattentjänstverk att påminna sina kunder om användningen av applikationen.

Mer information om applikationen: 112 Suomi -appen

Erfarenheter från Nyland

Erfarenheter från Nyland i en omfattande störningssituation med rörbrott i hushållsvattennätet visade att myndighetsmeddelanden via 112 Suomi‑appen effektivt och snabbt når en stor mängd människor, även i vidsträckta och glesa områden. Applikationen når både dem som bor i området och dem som tillfälligt vistas där, och meddelandena visas som tydliga aviseringar för användarna när aviseringar är aktiverade.

Sammantaget visade sig 112 Suomi‑appen vara en lättanvänd, snabb och tillförlitlig kommunikationskanal som kompletterar andra informationskanaler och stöder myndigheternas kommunikation i rätt tid.

Systemet för varningsmeddelanden utvecklas

I Finland utvecklas för närvarande även ett varningssystem baserat på Cell Broadcast‑teknik, och samtidigt fortsätter utvecklingen av 112 Suomi‑appen. Läs mer i statsrådets kolumn (på finska): Suomi kehittää vaaratiedottamisen järjestelmää

Kort informationsinslag för beslutsfattare inom vattentjänsterna

Vattenverksföreningen ordnade i april ett en timme långt informationsinslag för beslutsfattare inom vattentjänsterna. Informationsinslaget kan ses på Vattenverksföreningens YouTube‑kanal (på finska): https://youtu.be/eB2z5ZTZRpI.

Informationsinslaget riktar sig till medlemmar i styrelser, direktioner och nämnder som fattar beslut om vattentjänstverkens verksamhet. Det lämpar sig även väl för användning inom vattenandelslag.

Läs mer på Vattenverksföreningens webbplats (på finska).

 

 

Nästa aktualitetsbrev publiceras i september–oktober

Ha en trevlig sommar!

Aktualitetsbrev om vattentjänsterna
Maj 2026
Enhet för vattentjänster
Sydöstra Finlands livskraftscentralen