Mätrapporten ger information om tillståndet för de finländska vattentjänsterna

Vi samlar in information om tillståndet för vattentjänsterna i Finland och använder uppgifterna bland annat för att följa hur målen och åtgärderna i de regionala vattentjänststrategierna framskrider. Huvuddelen av de uppgifter som behövs samlas in direkt från vattentjänstverken genom en mätundersökning. Mätundersökningen genomförs årligen och den första undersökningen genomfördes år 2024. I år fick vi 513 svar (svarsfrekvens 42 %). Ett varmt tack till alla som besvarade enkäten!

Vattentjänsternas tillstånd är gott, men vilka resurser finns för att trygga och utveckla verksamheten på lång sikt?

Mätrapporten syftar till att ge en övergripande bild av tillståndet för de finländska vattentjänsterna. Eftersom detta är den tredje rapporten i ordningen och frågorna har justerats och preciserats under årens lopp, är det ännu inte möjligt att analysera utvecklingstrenderna särskilt ingående.

På en allmän nivå kan det dock konstateras att de finländska vattentjänsternas tillförlitlighet är på en hög nivå och att kvaliteten på vattentjänsterna är hög. Som helhet väcker resultaten ändå frågor om tillförlitligheten i framtiden. Av de vattentjänstverk som besvarade enkäten drivs 351 (68 %) med mindre än ett årsverke, och antalet anställda har knappast förändrats under de år då undersökningen genomförts. Vid många vattentjänstverk förefaller personalresurserna vara mycket begränsade. Under normala förhållanden fungerar vattentjänsterna väl, men kan tjänsterna tryggas även vid störningssituationer? Det kan också ifrågasättas i vilken utsträckning det med nuvarande resurser finns beredskap att utveckla verksamheten och svara på förändringar i verksamhetsmiljön. Detta syns till exempel i hur få vattentjänstverk som har utarbetat en digitaliseringsplan (mindre än 10 %). Dessutom satsas det endast i begränsad omfattning på kompetensutveckling.

Liknande farhågor har även lyfts fram inom ramen för den nationella vattentjänstreformen. Utmaningarna har bland annat bemötts genom reformen av lagen om vattentjänster, som trädde i kraft i början av år 2026, samt genom kriterierna för goda vattentjänster, som uppdaterades år 2025. Effekterna av reformen och införandet av kriterierna kommer även i fortsättningen att beaktas och följas upp i mätenkäten.

Stora skillnader mellan vattentjänstverken

Resultaten från mätenkäten visar att det finns stora skillnader mellan vattentjänstverken. Utredningar och enkäter som kartlägger vattentjänstsektorn omfattar ofta endast kommunala vattentjänstverk och eventuellt större kundägda vattenandelslag. I mätenkäten ingår ett bredare urval av vattentjänstverk, och av de drygt femhundra respondenterna är 66 % andelslag till verksamhetsformen och 75 % representerar vattentjänstverk som betjänar färre än 2 000 invånare. I rapporten har man därför strävat efter att granska merparten av variablerna i förhållande till vattentjänstverkens storlek, så att mångfalden inom vattentjänstsektorn och de olika resurserna ska framträda tydligare. På en allmän nivå kan det konstateras att större vattentjänstverk har bättre resurser för utveckling och att verksamheten är mer planmässig.

I figuren nedan visas, indelat efter storleksklass, andelen vattentjänstverk som har en aktuell investeringsplan. Figuren visar att endast 18 % av de vattentjänstverk som besvarade enkäten har upprättat en investeringsplan. År 2024 hade däremot 26 % av de svarande vattentjänstverken en investeringsplan. Minskningen av antalet investeringsplaner kan åtminstone delvis förklaras av att frågan preciserades efter år 2024. Numera frågas inte enbart om det finns en investeringsplan, utan om det finns en aktuell investeringsplan, och i anslutning till frågan ges en närmare definition av vad som avses med en investeringsplan. När svaren granskas efter storleksklass framgår det att 75 % av de vattentjänstverk som betjänar över 50 000 invånare har en investeringsplan.

Investeringsplanen är en väsentlig del av tillgångsförvaltningen. Den utgör en långsiktig plan för hur och vilka investeringar som ska genomföras i framtiden. Enligt reformen av lagen om vattentjänster, som trädde i kraft den 1 januari 2026, ska ett vattentjänstverk utarbeta en plan för tillgångsförvaltningen inom två år från lagens ikraftträdande. Det är därför sannolikt att allt fler vattentjänstverk under de kommande åren kommer att ha en aktuell investeringsplan i takt med att planerna för tillgångsförvaltningen färdigställs.

Tillförlitlighetsklassificering

Som en del av bedömningen av vattentjänsternas drifsäkerhet redovisar vi i rapporten även resultaten från tillförlitlighetsklassificering år 2025. Tillförlitlighetsklassificeringen är ett enkelt scenariotest av ett vattentjänstverks kapacitet att leverera hushållsvatten vid störningar i vattenförsörjningen. Klassificeringen görs per distributionsområde i ett scenario där den huvudsakliga vattentäkten inte kan användas under flera dygn på grund av en plötslig orsak. I klassificeringen beaktas den mängd ersättningsvatten som kan ordnas till området inom 24 timmar.

Tillförlitlighetsklassificeringen för år 2025 riktades till alla kommunala vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster samt till andra anläggningar med över 1 000 anslutna invånare eller som levererar mer än

Enligt resultaten hör något mer än hälften av den totala mängden hushållsvatten till tillförlitlighetsklass A, vilket innebär att den vattenmängd som finns tillgänglig vid en störningssituation uppgår till minst 90 % av vattenförbrukningen under normala förhållanden (se figur 1). Till den lägsta klassen (0) hör cirka 10 % av den distribuerade mängden hushållsvatten, vilket innebär att den vattenmängd som finns tillgänglig vid en störningssituation understiger 30 % av vattenförbrukningen under normala förhållanden.

Mätrapporterna och nästa enkät

Alla mätrapporter finns i materialbanken på vatten.fi: https://vesi.fi/aineistopankki/matrapport-for-vattentjanster/

Nästa enkät genomförs i början av år 2027.

Tillbaka till aktualitetstbrevet