Uutiskirje 13.10.2025

Gips har testats på många odlingsväxter, med goda resultat. I Bjärnå, Salo, spred man i år gips på frilandsgurka, och erfarenheterna är uppmuntrande.

Gipset håller kvar näringsämnena på åkern, och tack vare det minskar avrinningen till vattendragen betydligt. Därför har man spridit gips på åkrar i Finlands kustområden. Under gipsprojektet har man också undersökt gipsets inverkan på olika åkerkvaliteter och olika odlingsväxter.

Gips har med goda resultat spridits på åkrar där man odlar spannmål, oljeväxter, ärt, bondböna, sockerbeta och oljehampa. I år testades hur gips fungerar på frilandsgurka.

- Det viktigaste är att nu få ännu en gröda i familjen, så att odlarna vågar odla frilandsgurka på en åker som gipsbehandlats på våren, framhåller gipsexpert Sirke Mahkonen från MTK i Egentliga Finland.

Plus för gips

Gips spreds påskveckan 2025 på en areal om två hektar på Bjärnågården Skotlannin Maatalous Oy:s åkrar. Efter gipsbehandlingen planterades frilandsgurka på åkern. På ett intilliggande kontrollskifte odlades frilandsgurka utan gipsbehandling. Från båda skiftena togs jordprov före spridningen, och under sommaren samlade man in prov av växtligheten.

Efter växtperioden drog man på gården Skotlanti sina slutsatser om hur gips och gurka fungerade ihop.

Jordbrukaren Juho Vainio anser att man tydligt kunde se att gips hade en positiv effekt på gurkåkern. På den gipsbehandlade arealen hade beståndet bättre färg än gurkbeståndet på kontrollskiftet.

Frilandsgurka kräver riklig bevattning på sommaren, och enligt Vainio var genomsläppligheten på vatten god på den gipsbehandlade åkern. Han menar också att frilandsgurkan bättre kunde utnyttja bl.a. kalcium och fosfor då jorden hade gipsbehandlats.

På gården Skotlanti är gips ett ämne som är bekant från tidigare. De första behandlingarna utfördes på gårdens spannmålsåkrar för fem år sedan. Gipsbehandlingen anses vara viktig eftersom gården ligger inom Skärgårdshavets avrinningsområde. På gården odlas årligen frilandsgurka på över 10 hektar.

Data från jordens inre

Under sommaren installerades givare framtagna av Soil Scout Oy på gårdens åkrar. Med hjälp av dem får man mera data om gipsets effekter på åkern och om effekternas varaktighet.

De trådlösa givarna samlar under 20 år in data om jordens temperatur, fuktighet, syrehalt och via elledningsförmågan om salthalten. Givarna monteras vid markytan och på 40 och 25 centimeters djup. Givarna har monterats på ett sådant sätt att jorden kan brukas som normalt.

Heikki Huhtanen, kodare på Soil Scout, säger att givarna ger värdefull data om framför allt optimering av bevattningen. Givarna berättar också om hur djupt tjälen går och om när tjälen går ur jorden, så att man kan inleda vårbruket vid precis rätt tid.

Gipset en effektiv broms för näringsutlakning

GIPS-projektet är ett projekt som administreras av NMT-centralen i Egentliga Finland och som har finansierats av Miljöministeriets program för effektivering av vattenskyddet och EU:s stimulansinstrument (RRF). Projektets mål är att sprida gips på ca 100 000 hektar åkermark inom kustens avrinningsområde under åren 2020– 2025.

Syftet med gipsspridningen är att minska fosfor- och partikelbelastningen på Skärgårdshavet, Bottniska viken och Finska viken. Man har enligt undersökningar kunnat minska fosfor- och partikelutlakningen till vattendragen med 30-50 procent med hjälp av gipsbehandling.