Hurdana effekter har jordbrukarna märkt på sina åkrar efter gipsspridning i Egentliga Finland

Egentliga Finlands NTM-central lät våren 2025 utföra en undersökning bland de jordbrukare som deltagit i GIPS-projektet i Egentliga Finland. Syftet med undersökningen var att utreda om användningen användning av köpta gödselmedel minskat i och med gipsbehandlingen, och vilka erfarenheter jordbrukarna hade av effekterna på åkrarna. Undersökningen innehöll en statistisk analys och en enkätundersökning bland de jordbrukare i Egentliga Finland som deltagit i projektet. Undersökningen gjordes av en studerande vid miljölinjen vid Hämeen ammattikorkeakoulu. Undersökningen kan i sin helhet läsas på adressen: https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025052013591 

I enkätundersökningen utreddes vad jordbrukarna i Egentliga Finlands område hade för erfarenheter av gipsets effekter, vilka faktorer som inverkat på deras beslut att ansöka eller inte ansöka om gipsspridning, samt om jordbrukarna använt köpta gödselmedel, och vilka de viktigaste faktorerna var som påverkat köpet av gödselmedel. Enkäten kunde besvaras på antingen finska eller svenska. I enkäten användes förgrenande frågevägar, där de svar svaranden gett avgjorde vilka frågor hon eller han ställdes. Till exempel ledde vissa svar till tilläggsfrågor, medan enkäten i andra fall slutade tidigare, om de fortsatta frågorna inte var väsentliga med tanke på den svarandes situation. 

Enkäten besvarades av sammanlagt 260 personer och den skickades ut till över 3000 jordbrukare, svarsprocenten var 7,45 %. Av de jordbrukare vilkas åkrar hade gipsbehandlats (138 st) upplevde en tredjedel att jordmånen förbättrats. Hälften av de svarande upplevde däremot att gipsbehandlingen inte hade haft någon tydlig effekt. Andra ofta rapporterade effekter var minskad erosion och minskad utlakning av näringsämnen.  

Har ni lagt märke till någon av följande förändringar i samband med gipsspridning (du kan välja flera alternativ) 

Största delen av de svarande hade använt köpta gödselmedel åren 2020-2024. Den vanligaste orsaken till att man slutat gödsla åkrarna var ekonomisk (tre svarande). Dessutom uppgav hälften av de svarande (två svarande) att de lagt om till eko-odling under perioden. De viktigaste orsakerna som påverkade användningen av köpta gödselmedel var odlingsväxtens behov och gödselmedlens pris. Andra orsaker som lyftes fram var användningen av och tillgången till organiska gödselmedel. De ekonomiska orsakerna lyftes återkommande fram i enkäten. 

Genom statistisk analys undersöktes hur försäljningen av fosfor och kvävegödsel till gårdarna hade förändrats under projekttiden i förhållande till förändringar av den odlade arealen. I analysen fokuserades på användningen av fosfor och kväve, eftersom de är de viktigaste näringsämnena med tanke på belastningen på vattendragen och eutrofieringen. Resultaten visar, att trots det inte skett några stora förändringar i odlingsarealernas storlek under granskningsperioden, så har försäljningen av gödselmedel till gårdarna varit minskande, och att mängden gödselmedel per hektar har minskat. Vid granskningen av resultaten ska ändå läggas märke till, att siffrorna för år 2023 endast representerar ett halvt års försäljningsmängder, eftersom förskare data inte ännu fanns tillgängligt då utredningen gjordes, Därför är siffrorna för år 2023 inte direkt jämförbara med tidigare år, fär vilka hela årets uppgifter är tillgängliga. När nyare data är tillgängligt kan granskningen fortsätta så man får en bättre helhetsbild om hur försäljningen av växtnäring utvecklas från år 2023 framåt. 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera om undersökningens resultat, att användningen av handelsgödsel minskat under den tid GIPS-projektet pågått. Dessutom antyder resultaten, att gipsbehandlingen för sin del kunnat minska användningen av handelsgödsel. Det är också möjligt att gipsets medverkan som bakgrund till de förändringar som noterats varit större, eller mindre, än vad man sluta sig till utgående från svaren. Detta beror bl.a. på de svarandes egen tolkning av vilka faktorer som varit huvudorsak tilll de observerade förändringarna, och av andra faktorer som kunnat inverka på förändringarna i gödslingspraxisen. På grund av begränsade resurser har man i denna undersökning inte kunnat beakta alla faktorer som kunnat påverka minskningen av användningen av köpta gödselmedel. Resultaten av arbetet är riktgivande och lägger grund för fortsatta undersökningar. Det skulle vara intressant att upprepa undersökningen med t.ex. fem års mellanrum, eftersom gipsets effekt på jordmånen varar ungefär i fem år. 

Gipsets eventuella inverkan på förändringen av gödslingsbehovet borde utredas till exempel med en långvarigare uppföljning och genom att analysera förändringarna på gårdsnivå. Dessutom skulle det i de fortsatta undersökningarna vara bra att beakta andra eventuella faktorer som kunnat påverka förändringarna i gödslingspraxisen. I svaren på enkäten har t.ex. olika ekonomiska faktorer och olika odlingsväxters näringsbehov lyfts fram. Med tanke på en fortsättning på projektet skulle det dessutom vara viktigt att satsa på kommunikation och t.ex. förbättra dess tillgänglighet.