Det går att sprida gips på åkern också på våren. Det intygar jordbrukaren Sami Ruotsalainen i Masku. Behandlingen med gips efter spridning av gödsel från ett närbeläget hönshus och före sådden av sockerbetor och vete lyckades utmärkt.
- Jag var litet orolig för hur det skulle gå, men jag fick gipset utspritt redan på våren, säger han.
Gips spreds på 38 hektar, både på stubb och på bearbetade åkrar. Bara en liten vallåker vid gårdscentret blev obehandlad.
Gårdens åkrar gränsar till Masku å, som via Hirvijoki rinner ut i Skärgårdshavet utanför Nådendal. Ruotsalainen vill för sin del delta i arbetet för ett renare Skärgårdshav.
- Jag brukar också segla och vet vad den gröna alggröten i Skärgårdshavet är, framhåller Ruotsalainen.
Före spridningen kontrollerade Ruotsalainen i samråd med en konsult att åkrarna lämpar sig för gipsbehandling och är till nytta för tillväxten. Han rekommenderar gips också för andra jordbrukare.
- När man via markkarteringen ser att det är vettigt. Det kostar inget för jordbrukaren. Det är inte heller svårt att fylla i ansökan, framhåller Ruotsalainen.
Historiens vingslag
Sami Ruotsalainen jobbade i huvudstadsregionen med att planera elbilar men blev jordbrukare på deltid när gården Juva i Masku, som ägdes av hans barnlösa gudmor, övergick till hans och hans familjs ägo. Hans gudmor hade själv drivit gården i flera decennier, allt sedan 1960-talet.
Juva gård har en historia som går tillbaka till 1400-talet. Sami Ruotsalainen berättar att gården tillsammans med Kankas herrgård varit underställd Villnäs herrgård. Intill gårdens karaktärsbyggnad har man hittat fundament till flera gamla byggnader. Också det är ett tecken på gårdens långa historia. Förbipasserande kan inte undgå att se gårdens ståtliga tegelladugård.
Ruotsalainen själv är inte främmande för jordbruk. Hans far har en gård i Salo-trakten och också hans mor är hemma från landet. En lokal entreprenör hjälper till med arbetena på gården och odlingsplaneringen.
Först hade Sami Ruotsalainen planer på att lägga om gården till eko-odling, men de invecklade ekoreglerna kändes krångliga för en deltidsjordbrukare. Däremot har han gått in för en planerad växtföljd.
- Med hjälp av växtcirkulation strävar vi efter att optimera odlingen för att minska förekomsten av växtsjukdomar och skadeinsekter och bibehålla markbördigheten, sammanfattar Ruotsalainen.
