Försöket utfördes i Pemar på ett skifte med momjällera (MoMjL) 20.9.2024-30.11.2025. I försöket ingick sju försöksled i två upprepningar och försöksleden var: 1) gips och svämgödsel av nöt samt spannmål som fånggröda. 2) gips och svämgödsel av nöt, 3) gips och svämgödsel av svin samt spannmål som fånggröda, 4) gips och svämgödsel av svin, 5) gips, 6) svämgödsel av svin och 7) kontrollruta, med varken gips eller stallgödsel (figur 1).
Försöket utfördes i Pemar på ett skifte med momjällera (MoMjL) 20.9.2024-30.11.2025. I försöket ingick sju försöksled i två upprepningar och försöksleden var: 1) gips och svämgödsel av nöt samt spannmål som fånggröda. 2) gips och svämgödsel av nöt, 3) gips och svämgödsel av svin samt spannmål som fånggröda, 4) gips och svämgödsel av svin, 5) gips, 6) svämgödsel av svin och 7) kontrollruta, med varken gips eller stallgödsel (figur 1).
Figur 1. Karta över försöket med gips-stallgödsel
Försöksområdet anlades 20.9.2024. På vårvetestubb spreds ut gips 4000 kg/ha och genast efter det svämgödsel av svin eller nöt. Efter gödselspridningen sådde man vårsäd med ytspridare som fånggröda (försöksled 1 och 3) och slutligen bearbetades försöksremsorna med kultivator till 8-10 cm djup. Kultivatorn som hade en efterharv med roterande tallrikar myllade med en överfart in allt material som spritts på försöksremsorna. På våren 2025 sådde man havre på försöksskiftet, med en kvävegiva på bara 100 kg N/ha.
Hösten 2024 skars ut jordmonoliter, dvs. orubbade jordprov, ut från försöksrutorna (bredd 38 cm x längd 38 cm x djup 8-10 cm), likaså våren 2025 (bredd 38 cm, längd 38 cm, djup 20 cm), på vilka utfördes nederbördssimuleringsförsök. Avrinningsvattnet analyserades för bl.a. löst fosfor, ledningstal och lösligt organiskt kol. Från försöksskiftet togs också jordprov före och efter etableringen av försöket. Markkarteringsresultaten visade att variationen inom skiftet var tämligen stor i försökets etableringsskede. Det gjorde att de olika försöksledens jämförbarhet försämrades något.
De genomsnittliga havreskördarna på KILA-försökseden varierade från 6380 till 7690 kilo. Skörden mättes från fyra försöksrutor per behandling. Skörderesultaten påverkades förutom av odlingsåtgärderna av de gynnsamma väderförhållandena och det varierande näringstillståndet inom åkern.
Skillnaderna i grumlighet i proven från nederbördsförsökens avrinningsvatten berättar också om gipsets inverkan på utlakningen av partiklar. De fem första proven har tagits av avrinningsvattnet från de försöksled där man spridit gips (figur 2).
Figur 2. Prov från nederbördssimuleringens avrinningsvatten i oktober 2024 från vänster till höger: kartans försöksled 101, 102, 103, 104, 105, 106 ja 107.
På basis av resultaten från nederbördssimuleringsförsöken på jordmonoliter i KILA-försöksleden verkar det som att man på lerjord där pH- och magnesiumtalen är på god nivå, genom att använda gips och stallgödsel tillsammans, kan minska utlakningen av löslig fosfor och organiskt kol. Vattenproven analyserades av Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. Ett rutförsök som genomfördes med sockerbeta inom LANTTI-projektet år 2025 gav resultat med liknande utveckling. I detta försök spriddes efter spridning av gips på försöksrutorna på våren först gips och sedan kompost eller hästgödsel. Sockerbetans skördenivå och skördens kvalitet hölls lika, men utlakningen av löslig fosfor minskade signifikant.
I gipsgödsel-metoden var arbetsordningen av hygieniska skäl den, att man först spred gips och därefter stallgödsel. Till sist myllades båda de tillsatta ämnena in i jorden med en överfart. För att åstadkomma en effektiv nedmyllning bör jordbruksredskapet ha en jordflyttande/vändande mekanism. En överfart borde räcka för att man ska kunna undvika kostnader, onödiga överfarter och markpackning.
På områden där man kan uppnå fördelar för vattenskyddet och där det finns behov av att sprida stallgödseln på hösten, lönar det sig att överväga användning av gips i växtföljden i de fall då gödseln sprids på hösten. Efter gipsgödselbehandling kan man så t.ex. vårsäd som fånggröda. Fånggrödan kan sås genom bredsådd t.ex. med en gödselspridare. Någon ytterligare bearbetning på hösten behövs inte längre efter att fånggrödan såtts. Metoden skulle behöva undersökas ytterligare, på olika jordarter, med olika gödselslag och i olika förhållanden.
