Trafikskyddets och Nylands NTM-centrals trafiksäkerhetsseminarium ordnades i Helsingfors börshus den 4 september. Evenemanget leddes av Petra Ruonakoski från Trafikskyddet och en del av publiken följde med presentationerna på distans.
Under evenemanget hördes olika perspektiv på trafiksäkerheten: temana var bland annat Safe System-metoden – ett förlåtande trafiksystem som bygger på delat ansvar, körhälsans betydelse och kommunernas allt mer målinriktade trafiksäkerhetsarbete.
Ett förlåtande trafiksystem och en åldersvänlig trafikmiljö tar hänsyn till trafikantens mänsklighet
Sakkunnig Maija Rekola från Trafikledsverket talade om Safe System-metoden i trafikledsnätet. Målet med Safe System är ett förlåtande och förutseende trafiksystem som tar hänsyn till att människor är sårbara och gör fel i trafiken. Ansvaret ligger inte endast hos vägtrafikanten, utan också vägplaneraren, byggaren och underhållaren.
Systemet grundar sig på fem grundpelare, vilka är säkra trafikanter, säkra vägar och infrastruktur, säkra körhastigheter, säkra fordon samt vård av hög kvalitet efter en inträffad olycka. Dessa pelare är avsedda för att förebygga olyckor och lindra deras följder, och kompenserar också varandras brister.
Vanda stads trafikutvecklingschef Emmi Pasanen berättade hur Vanda har försökt göra rörlighet tryggare för åldringar och barn. En åldersvänlig stadsmiljö stöder bland annat delaktigheten av personer i olika åldersgrupper, är trygg och tillgänglig samt uppmuntrar till fysisk aktivitet.
”När vi skapar en bra miljö för äldre skapar vi en bra miljö för alla trafikanter”, konstaterade Pasanen.
Det är viktigt att de centrala tjänsterna är lätta att nå och tillgängliga med olika färdsätt, särskilt till fots och med kollektivtrafiken.
Tillgänglighet är viktigt i synnerhet för äldre trafikanter, eftersom synen och hörseln samt reaktions- och observationsförmågan försämras med åldern, och dessutom försvårar eventuella demenssjukdomar också rörligheten. Antalet äldre trafikanter ökar ständigt och därför lönar det sig på lång sikt att ta dem i beaktande när i planeringen av stadsmiljön.
Bedömningen av körhälsan och trafikövervakningen ger säkerhet
Traficoms sakkunnigläkare Petteri Harjuvaara talade om förarens livscykel och körhälsa. Körhälsa är en viktig del av trafiksäkerheten: Förarnas sjukdomar är ofta bidragande faktorer till olyckor. Sjukdomsanfall orsakar allra flest olyckor bland äldre förare, och därtill kan deras långsammare informationsbearbetningsförmåga försämra körförmågan.
Riskerna registreras dock inte alltid, eftersom förarnas körhälsa endast granskas ett fåtal gånger efter att man fått körkort. Det vore viktigt att hälso- och sjukvården skulle bedöma och ta upp körhälsan mer rutinmässigt. Ungdomarnas utmaningar med körhälsan har att göra med rusmedel, psykiska störningar och impulsivitet. Dessa skulle bäst åtgärdas genom effektivt förebyggande och behandling av psykiska problem och missbruksproblem.
För närvarande bedöms förarens körhälsa i samband med att körkortet beviljas och förnyas samt vid trafikövervakningen. När man skaffar och förnyar körkort som ger körrätt till personbil, moped och traktor (körkortsgrupp 1) räcker det ofta med en egen försäkran om att man uppfyller förutsättningarna för körhälsan. Det kommande körkortsdirektivet leder antagligen till att allt flera skaffar körkort redan i 17 års ålder, och även här räcker det med en egen bedömning av hälsotillståndet för körkortsgrupp 1.
Äldre konstapel Kaisa Kuusela vid polisinrättningen i Tavastland berättade om polisens trafikövervakning. Övervakningen är en viktig del av polisens trafiksäkerhetsarbete som stöds genom kommunikation, uppföljning och forskningsdata. Trafikövervakningen styrs av den nationella Trafiksäkerhetsstrategin och Polisens program för trafikövervakning och trafiksäkerhet. Målet är att minska antalet dödsfall och personskador, olyckor, transportbrottslighet och grå ekonomi inom yrkestrafiken.
Polisen försöker också påverka barns och ungas attityder och ordnar därför flera besök i skolorna än under tidigare år. Avsikten är att öka interaktionen med barn och unga.
”Vi är intresserade av att se om dessa möten minskar fördomarna mot polisen och ungdomarnas störande beteende i skolan och på fritiden”, sade Kuusela.
