– De tar livsrum från naturliga arter och övergöder växtunderlaget, som inte nödvändigtvis återhämtar sig ens efter bekämpning, berättar naturskyddsexpert Paula Salomäki vid Nylands NTM-central om bekämpningen av lupiner. Lupinen är en av de mest kända invasiva främmande arterna i Finland.
Arter som spridit sig hit från andra håll orsakar inte alltid problem. Men svårigheter uppstår om de börjar föröka sig okontrollerat och tränger undan våra ursprungliga arter. En del främmande arter försämrar skörden när de sprider sjukdomar och skadedjur. De är också till skada för pollinerare: växter som erbjuder näring blir färre, och till exempel lupinen har pollen som är skadligt för humlor och bin.
Främmande arter sprids antingen naturligt eller till följd av mänsklig verksamhet. Om avsiktlig spridning av en främmande art orsakar betydande ekologisk skada omfattas gärningen av strafflagen.
En förteckning över främmande arter görs upp
Den nationella förteckningen över främmande arter innehåller uppgifter om arter som enligt Finlands lag om främmande arter är invasiva. EU:s förteckning innehåller däremot arter som definierats som invasiva i hela EU:s område. En del av dem förekommer inte i Finland – åtminstone inte ännu. Klimatförändringens effekter kan föra med sig nya främmande arter till Finland.
Främmande arter som enligt finsk lag klassificeras som invasiva får inte importeras, säljas eller odlas ens på den egna gården. De mest kända främmande arterna i Finland är lupin, jättebalsamin, vresros och jätteloka.
Främmande arter även bland djuren
I Finland finns flera främmande djurarter, bland annat mårdhund och mink som spridit sig till hela Finland. Andra främmande djurarter är vitsvanshjort och till exempel servalkatt, som inte får hållas som sällskapsdjur i Finland, än mindre släppas ut i naturen.
I naturen påträffas tidvis husdjur som folk övergett, såsom ödlor, ormar, grodor och akvariefiskar. Salomäki påminner om att djuren ska avlivas på djurskyddsmässigt godtagbara sätt, de får inte släppas ut i naturen. |
