Två projekt, två perspektiv på arbetslivet.
Det finns många aktörer som arbetar med sysselsättning och informationen om arbetslivet är splittrad, konstaterades vid kickoff-evenemanget för ESR+-koordineringsprojektet Framtidens arbetsmarknad för några år sedan. Då inleddes arbetet med att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, det vill säga hur arbetstagare och arbetsgivare hittar varandra.
Verksamheten är riksomfattande. Utöver regionalt arbete genomförs den genom fristående underprojekt:
– De är i praktiken vårt verktyg för att utveckla nya lösningar på matchningsproblemet, berättar Nylands regionkoordinator Tiina Iskanius.
Underprojekten fokuserar antingen på sysselsättningsläget inom valda branscher eller inom särskilda målgrupper. Aktörerna kan vara aktörer som påverkar sysselsättningen, sysselsättningsområden, läroanstalter, organisationer osv. och de väljs genom separata projektansökningar.
Den senaste ansökningsomgången avslutades i slutet av september.
Eftersom underprojektens verksamhet är i linje med huvudprojektet lämpar sig de utvecklade åtgärderna att användas i hela landet. I de största projekten medverkar flera delgenomförare runtom i Finland.
– Har underprojekten någonting att göra med varandra? frågar Santeri Raappana, projektkoordinator i Vientikunto-projektet.
Iskanius berättar att ledarna för underprojekten får bekanta sig med varandras verksamhet vid särskilt ordnade tillfällen. Tanken är att de som arbetar med samma teman ska slå ihop sina krafter och till exempel ordna gemensamma evenemang i anslutning till temat, konkretiserar Iskanius.
Att satsa på närmarknader är det minst riskfyllda
– Ganska många söker sig till närmarknaderna, de skandinaviska länderna, och i synnerhet marknadsområdet Polen och de Baltiska länderna har också väckt intresse, säger Raappana och räknar upp de marknader som finländska företag föredrar.
Vientikunto-programmet riktar sig till ledningen och nyckelpersonerna i små och medelstora företag i Nyland som vill öka sin omsättning genom export.
– I Finland finns det rätt många företag som inte identifierar sina möjligheter, de ser helt enkelt inte sig själva som potentiella exportföretag, säger Raappana.
Att ta det första steget kräver mod, och Raappana ser det som den största utmaningen. Att gå ut på exportmarknaden kräver en ordentlig satsning: Tillräckliga resurser, rätt nätverk och att hitta nya kunder. Produkter och tjänster måste utformas med hänsyn till mållandets marknader.
– EU-länderna är förstås enklare för finländarna, men det finns ändå stora skillnader i affärskulturen inom Europa.
Även mikroföretag är intresserade
Vientikunto startade sin verksamhet förra hösten, så tjänsten är ännu ganska ny. NTM-centralens företagsexperter har hittills fört diskussioner med drygt 50 företag, varav ett tjugotal har sökt till coachningen.
Vientikunto-programmet består av tre moduler. Först kartläggs företagets utgångsläge. Om det finns exportpotential och vilja för den utländska marknaden följer konkret coachning: företaget skräddarsys en vägkarta med mål och åtgärder. Till Vientikuntos samarbetsnätverk hör också andra Team Finland-aktörer, vars tjänster Vientikuntos kunder hänvisas till.
Storleken på de företag som sökt sig till projektet har varierat, och en del har varit mikroföretag – även de får värdefull kunskap om vad de kan göra i framtiden.
Alla når inte den sista fasen av coachningen:
– En del av deltagarna är ännu inte helt beredda att inleda export när de går in i programmet. I sådana fall kan kunderna ta en liten paus och i stället fokusera på att på egen hand utveckla sin verksamhet innan de inleder sina satsningar på export.
Även finansieringen måste vara i skick.
Uppmuntrar ni också företag att gå med? frågar Iskanius. Raappana berättar att nya företag försöker nås via kommunikation, men medger att det inte är helt enkelt.
Framtiden
Framtidens arbetsmarknad pågår till år 2027 och den kommer att få en ny webbplats i slutet av året. Projektet utvecklar just nu tillsammans med UF-centret en databank där alla ESF-projekt kan spara sin egen goda praxis. Målet är att dela information om sysselsättningsprojekt samt att underlätta dokumentationen och spridningen av god praxis.
Vientikunto-programmet avslutas i slutet av nästa år.
– Vi skulle vilja göra Vientikunto-programmet till en permanent servicemodell, även om många företagsstödstjänster nyligen har fått nedskärningar. Detta är en inledande tjänst riktad till företag, och enligt min mening skulle den ha sin givna plats inom fältet för företagstjänster i Finland.
Läs mer:
Projektet är delvis finansierat av Europeiska unionens socialfond (ESF+)
Text: Memmi Ojantola
Bilder: Anu Kantola
